Samboavtal när bara en äger bostaden – behövs det?

Börja inte med frågan vem som står på köpeavtalet. Börja med hur bostaden skaffades och vad ni vill ska hända om ni separerar.

Anta att Elin köper en bostadsrätt för att bo där själv. Flera år senare blir hon tillsammans med Noor, som flyttar in.

I det här exemplet köptes bostaden inte för deras gemensamma användning. Den blir normalt inte samboegendom bara för att Noor flyttar in. Ett samboavtal behövs därför normalt inte enbart för att undanta just den bostaden från bodelning. [2]

De kan ändå behöva komma överens om kostnader, större betalningar och framtida inköp. Skilj på vad som gäller bostaden och vad som gäller deras ekonomi i övrigt.

Anta i stället att Elin och Noor planerar att flytta ihop. Elin köper då en bostadsrätt som ska bli deras gemensamma hem.

Bostaden kan i den situationen vara samboegendom, trots att Elin ensam står som ägare och betalar köpet. Det avgörande är inte bara om köpet skedde före inflyttningen, utan om bostaden förvärvades för gemensam användning. [1]

Vill de undanta bostaden från en framtida bodelning kan ett samboavtal vara relevant. Avtalet bör utformas utifrån vad de faktiskt vill undanta. [2]

Bodelning är en uppdelning av egendom när förhållandet upphör. För sambor omfattar den samboegendom, alltså viss gemensam bostad och visst bohag som skaffats för gemensamt bruk.

Vid en separation måste den som vill ha bodelning som huvudregel begära det inom ett år från att samboförhållandet upphörde. Bodelningen sker alltså inte automatiskt bara för att någon flyttar ut. [4]

Att vara ensam ägare och att egendomen står utanför bodelning är därför två olika frågor.

Sambor och blivande sambor kan avtala om att bodelning inte ska ske eller att viss egendom ska undantas. Avtalet ska vara skriftligt och undertecknat av båda. Det behöver inte registreras eller bevittnas. [2]

Ett samboavtal enligt dessa regler överför däremot inte i sig någon ägarandel och dokumenterar inte automatiskt ett lån. [1]

Håll därför isär tre frågor: vad som ska ingå i bodelning, vem som ska äga bostaden och om någon ska vara skyldig den andra pengar.

Utgå inte från att en större betalning automatiskt ger dig rätt att få pengarna tillbaka.

Högsta domstolen har prövat ett fall där en sambo betalade arbeten på den andra sambons fastighet. Den betalande sambon kunde inte visa att betalningarna var ett lån och fick inte heller ersättning med hänvisning till att partnern hade gjort en obehörig vinst. [3]

Vårt råd är att prata igenom betalningen innan den görs. Ska den vara ett lån, en gåva eller ett bidrag till gemensamma kostnader? Dokumentera det ni kommer överens om.

Om avsikten är att köpa en andel i bostaden bör ni ta hjälp med själva överlåtelsen, inte bara skriva ett samboavtal.

I vissa fall kan en sambo få överta en hyresrätt eller bostadsrätt som inte är samboegendom. Det kräver bland annat att sambon bäst behöver bostaden och att övertagandet är skäligt. Om samborna inte har eller har haft barn tillsammans krävs synnerliga skäl.

Ett övertagande av bostadsrätt innebär inte att den lämnas över gratis; ersättningsregler gäller. [1]

Reglerna bör bedömas separat från frågan om bostaden ingår i bodelningen.

Skriv ner när bostaden köptes, varför den köptes och vem som finansierade den. Gå sedan igenom om någon ska betala större belopp till den andra och vad ni vill att betalningarna ska innebära.

Ta individuell juridisk hjälp om ni är oense om ägandet, om betydande belopp redan har betalats utan dokumentation eller om någon ska köpa in sig i bostaden.

Läs om vad ett samboavtal omfattar innan ni väljer dokument. Om frågan i stället gäller ett lån mellan er behöver ni också bedöma hur skulden ska dokumenteras.